Denna flik är fortfarande under uppbyggnad! Här kommer du att hitta olika sammanfattningar från konferenser, föreläsningar mm.

 

Jag lovade ju att återkomma till varför kon drabbas av löpmagsförskjutning och här kommer det! Orkar du inte läsa hela men gärna vill veta orsaken till löpmagsförskjutning så ska jag försöka sammanfatta. Feta sinkor (över 3,5 BCS) och kor med högt NEFA i blodet innan kalvning (tyder på för stor fettnedbrytning) har betydligt högre risk att drabbas. 70 procent av kor med löpmagsförskjutning har nyligen fått en dödfödd kalv, kvarbliven efterbörd, tvillingar, juverinflammation, livmoderinflammation, kalvningsförlamning. Det du kan göra för att förebygga är en balanserad sinkofoderstat som inte ger för mycket energi eller för lite energi samt ger en bra övergång till foderstaten efter kalvning. Sinkor som hålls i en och samma grupp eller foderbord som inte rengörs ökar risken vilket i praktiken innebär att arbeta hårt för att ständigt servera fräscht smakligt grovfoder i så stora mängder att den enskilda kon aldrig riskerar att vara utan mat i alla led kommer att löna sig! Min erfarenhet att sinkofoderstater beräknas allt för sällan och att sinkor eller nykalvade kor inte får tillräckligt med mat framför näsan för att inte tippa över och drabbas av energibrist som i sin tur ökar risken för sjukdomar och löpmagsförskjutning. Missförstå mig inte, Sveriges kor har gott om mat men vi pratar att få i kon 1kg/ts per dag mer för att höja ribban och minska risken för sjukdom. Sjukdomarna som kon drabbas av efter kalvning kan ofta förutspås med blodprov NEFA (Mitt mobila lab analyserar detta!) 1-2 veckor innan kalvning. Sinkoutfodring är inte lätt så att använda NEFA-analys på sinkor kan vara ett sätt att se om man prickat rätt. Ett mycket bra komplement är att alltid mäta BHB (mäter grad av energibrist) på nykalvade kor för att snabbt kunna behandla de som behöver behandlas med Propylenglykol men också för att få ett mått på hur besättningen/sinkoutfodringen mår.Men om vi börjar från början är vanliga symtom minskad mjölk, minskad aptit, trötthet, ibland diarré, kalla öron. Kor med löpmage kan absolut fortsätta idissla framförallt om den är på vänster sida. Cirka 80% av löpmagarna är på kons vänstersida (den ska egentligen vara i botten av kons mage). Vänstersidig har generellt mindre allvarliga symtom och enligt studier tar det oftast tar det flera dagar innan diagnos ställs. Högersidig är ofta mer akut och allvarlig då den kan bli omvriden och magen kan hinna dö. Diagnoser sker genom att lyssna på kons mage och klappa med fingrarna för att höra ett klassiskt pingljud. Här finns det utrymme för att hitta dessa kor tidigare genom att ha koll på kor som inte ökar i mjölk som de ska. Vad är då orsaken? Den är inte helt fastställd men det finns tydliga riskfaktorer. Av någon anledning blir löpmagen gasfylld och tappar sin korrekta position eller så blir den slapp och tömmer sig dåligt. Stress, gifter från sjukdomar (livmoderinflammation, kvarbliven efterbörd, juverinflammation), kalkbrist och ketose (energibrist) är tillstånd som gör löpmagen gasfylld/slapp. Ärftligheten sägs inte vara hög men man har sett en skillnad mellan röda och svarta där Holstein drabbas mer. Största risken för löpmage är första månaden efter kalvning även om det kan uppstå när som. Transitionsperioden är en stor omställning för kon då hon ofta äter mindre inför kalvning, ännu mindre om hon är fet. Hon ska börja producera mjölk och hennes våmmikrober ska ofta vänja sig vid en ny foderstat för att hon ska kunna energiförsörja sig. Det tar tid för mikroberna att anpassa sig och kan vi öka hennes foderintag innan kalvning vinner vi här enormt mycket! Det kan vara genom att gruppera sinkor, en ätplats per ko, rikligt med fräscht foder och vatten, fläktar mm. Likaså ger ett ökat foderintag efter kalvning god effekt! För mycket kraftfoder och för lite struktur i fodret är kända riskfaktorer som kan uppstå bara genom att kon konsumerar mindre grovfoder än man tror i förhållande till hennes beräknade kraftfodergiva. Därför tjatar jag ofta om tillgången till grovfoder på foderbordet framförallt i lösdrifter då det inte är alls lika enkelt som det var när kon var uppbunden och alltid hade sin egen ätplats. Det blir då fler flyktiga fettsyror som gör att löpmagen blir mer slapp. Kan korna sortera i mixen blir effekten samma. Hur kan vi då pinpointa riskkor? Att hullbedöma och följa kon framförallt under transitionsperioden för att se hur mycket hull hon tappar är bra. De ska inte vara mer än 3-3,5 i BCS under sinperioden och får helst inte tappa mer än 0,5 hullpoäng efter laktationsstart. Detta för att när kon tvingas bryta ner mycket kroppsfett pga för litet energiintag landar det i levern och ställer till med skada och den negativa spiralen är igång. Ska man lyckas med det gäller det att hantera sjuka och halta kor snabbt och arbeta mycket med tillgång till mat, vatten, luft, vila etc.

Det finns blodprover att ta både som lantbrukare och veterinär. Exempelvis kan man analysera NEFA 0-6 dagar innan kalvning och kor som är över 0,5mEq/L löper 3,6ggr högre risk att drabbas av löpmage. Det säger också något om hur gruppen sinkor mår och utfodras redan innan de har kalvat. Intervallet för blodprov går att ändra. Efter kalvning kan du som lantbrukare ta blodprov själv i svansen på kon och analysera i en enkel mätare på gård där kor över 1,2mmol/L löper större risk att drabbas av bland annat löpmage. Båda värdena säger ungefär samma sak att kon har olika grad av energibrist men den ena funkar bättre innan kalvning och den andra efter. Kor med förhöjt BHB/ketonkroppar går att behandla själv med oralt propylenglykol 300 ml som enklast ges med 30 liter vatten med våmpumpen. Som sagt vet man inte den exakta orsaken till löpmage och det märker jag som veterinär att vissa gårdar kan ha kor med höga BHB värden men typ aldrig en löpmage medan vissa kan man höra pinget från löpmagen i telefonen utan att det för den skull är en speciellt dåligt skött gård. Att det är vanligare på vintern och vid väderväxlingar säger ju också en del om hur lite vi vet.. MEN det vi faktiskt vet är att vi ALLTID har igen arbetet vi lägger ner på våra sinkor eller GULD-kor som danskarna så fint kallar dom. Här finns det mycket att göra nu och i framtiden med rätt anjonkatjonbalans för att förhindra kalkbrist, rätt mineralstatus av ex selen genom analys av leverbiopsier, rätt energiförsörjning genom mätning av NEFA och mycket mer!

 

DKF 2024

Trevor DeVries från University of Guelph hade mycket intressant att bjuda på i form av kons ätbeteende och hur det påverkar henne! Han menar att det inte bara handlar om vad kon äter utan HUR hon äter!

En betande ko spenderar 7-9 h med att äta medan en högmjölkare inomhus spenderar 4-6h vid foderbordet. Korna spenderar alltså nära hälften så mycket tid på att äta men får i sig mycket mer än den betande kon. Det bidrar till att våmmens pH sjunker mer än önskvärt. Den effektivaste och mest funktionella kon äter små mål ofta och sakta! Då påverkas pH mindre och våmmen fungerar bättre. Han visade en film på våmmens mikrober och deras rörelser vid pH 5,5 vilket var mer som en stillbild och vid pH 7,5 där det påminde mer om myrornas krig! Sur våm gör alltså att våmfloran fungerar mycket sämre. Det ger också ett sämre ätbeteende och det i sin tur ger sur våm och den onda cirkeln är igång.

Kon är som mest effektiv i sin idissling när hon ligger ned troligen på grund av effektivare kontraktioner. Idisslingen är viktig då den reducerar partikelstorleken och buffrar pH i våmmen. Efter idissling kommer nästa mål mat vilket ger oss att väl fungerande idissling ger fler små mål mat och således större Dry Matter Intake (DMI). Här kan alltså kons liggtid spela roll för hur effektivt henne ätbeteende och DMI blir.

Hur ska fodret stimulera kon till ett bra ätbeteende? Jo förutom bra kvalitet, tillgänglighet, smaklighet med mera så är partikelstorleken viktig. Mixen ska förhindra sortering och stimulera idissling. I en studie gav man kor kortstrå (2-3cm) eller långstrå (5-8cm) i 4 veckor. De åt lika mycket oavsett vilken tillsats av strå MEN de varierade stort i våmmens pH! Långstrågruppen hade mer tid med lågt pH i våmmen då de lyckades sortera bort mer strå. Samma negativa effekt på våmmens pH kan fås hos sinkorna vid utfodring med långstråigt foder. Homogen kortstråig mix veckorna innan kalvning gav nästan +2kgts DMI per dag! Här finns stora vinster att göra då foderintag under sinperioden är kopplat till sjuklighet kommande laktation.

Vi fodrar inte kon för att stimulera kon att äta utan att det ska finnas mat där när hon är hungrig. Får hon vänta på foder kommer hon att ändra sitt ätbeteende och äta större mål mat vilket ger lägre våmpH och således mindre aptit och färre mål mat. Foderbordet får bara vara tom max 0,5-1h per dygn.

Tillräckligt med foder ur kons perspektiv är ofta vitt skilt från vårat. För varje 5 extra foderputtningar per dag utöver redan 13 foderputtar per dag ökade produktionen med 0,35kg/d! Korna fick 0,1h ökad liggtid per extra foderputt. Produktionen ökade med +4,9kg/d vid användning av automatisk foderputtare.

Vi kan alltså påverka hur effektiva korna är i sitt ätbeteende och få mer mjölk och bättre halter! Hur når vi dit i praktiken?

Personligen tänker jag att vi kan göra massor innan teknologin hinner ikapp med mer avancerade ätbeteendeanalyser. Installera en kamera på foderbordet och observera dina kor!

Jag anammar Mike Steeles koncept och bjuder på middag till de som i detta fall kan visa dygnet runt foderbordsfilmer! Hoppas på många intressanta middagar

 

Här kommer en sammanfattning från föreläsningarna med Michael Steele från University of Guelph.

Hans huvudbudskap var att vi kan programmera vår framtida mjölkko redan från fosterstadiet i den riktning vi önskar! Till exempel producerar kor födda från förstakalvare mycket mer mjölk då deras mor inte utsatts för samma metaboliska utmaningar som en mjölkande ko. Vi kan alltså påverka genuttrycket hos en ofödd kalv beroende på hur vi utfodrar modern, här säger Mike att det är mycket vi inte vet ännu. Ett annat känt faktum är att värmestressade sinkor föder mindre kalvar som växer sämre och mjölkar mindre.

Hur mycket råmjölk vi ger kalven kan ge 200g/d högre tillväxt (4 lit), lägre sjuklighet och högre produktion. Mike rekommenderar >22 Brix, 10% av kroppsvikten inom 1h och ytterligare giva inom 12h. Upptaget av råmjölk är ofantligt mycket bättre vid 0h samt att tarmen inte hinner förstöras av fel bakterier som börjar växa där om kalven inte fått råmjölk. Ingen skillnad i absorption av råmjölken ses mellan 6 och 12 h och råmjölken kan faktiskt absorberas mycket längre än vi tror. Råmjölken innehåller så mycket mer än bara antikroppar (tillväxtfaktorer, hormoner mm) vilka inte tål frysning och pastörisering. Hur detta påverkar kalven vet vi inte riktigt ännu men tydligt är att dessa andra ämnen i råmjölken kan ändra vilka gener som uttrycks respektive hämmas hos kalven. Mikes tips var att börja väga sina kalvar då du kommer märka hur mycket du tjänar på att ge mycket råmjölk tidigt. Kan du visa tillväxtsiffror bjuder Michael sina kunder på middag. Eftersom det bara hänt honom en gång att han fick bjuda på middag får jag väl erbjuda samma sak;)

För stort fokus på antikropparna i råmjölken har lett till Råmjölk+mjölk och inte Råmjölk+övergångsmjölk+mjölk. Studier visar att kalvar med diarré kan tillfriskna fortare om en viss andel råmjölk blandas i den vanliga mjölken i 2-4 dagar. Probiotika och andra tillsatser (avser inte vätskeersättning) i mjölk kan fungera som förebyggande mot diarré men ytterst få gör det och ytterst få har studier bakom sig så mest väl investerade pengar är råmjölken som redan finns på gården.

Du får aldrig tillbaka tappad tillväxt de första 4 v i kalvens liv och kalven är otroligt kostnadseffektiv under den perioden! Så ge din kalv så mycket mjölk den orkar så får du en enorm utväxling på den mjölken! Den bästa uppfinningen inom kalvhälsa var enligt Mike större napplaskor. Kalvar kan växa lika bra på pulver som helmjölk men vi vet att de programmeras olika i genuttryck då pulvret bland annat är högre i laktos och lägre i fett än vanlig helmjölk.

Avvänjer du dåligt kan det ta kalven 6 veckor att komma tillbaka i daglig tillväxt. Fodra mjölk i minst 8 veckor och gör sedan en gradvis avvänjning i minst 2 v och minst 2 steg. Kalven ska äta 2-3 kg kraftfoder innan den avvänjs. Efter det ger du 90% kraftfoder och 10% hö/grovt foder. Ge fri tillgång av båda delarna så reglerar kalven det bra själv men se till att det finns fler ätplatser med kraftfoder än grovfoder. Hacka gärna höet då kalvens mage inte är större än en basketboll och du vill fylla den med kraftfoder. Efter avvänjningen vid 4 månader kan du gradvis gå över till mer grovfoder för att sedan landa i en grovfoder/kraftfoder mix. Han önskade kalvkraftfoder som var mer lik helmjölken med högre fett och inte så mycket stärkelse.

Så, hur vill du programmera din framtida mjölkko?